Sammanfattning Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva den praxis som har utkristalliserats i ett urval av företag i samband med Due diligence. Med utgångspunkt i beskrivningen är syftet sedan att utvärdera huruvida den finansiella Due diligencen skapar ett mervärde för köparen jämfört med om han enbart skulle förlita sig på den externa redovisningen. Med mervärde avses här att nyttan av en Due diligence är större än kostnaden för en Due diligence. Metod Vår uppsats bygger på en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fyra konsultbyråer och två företag som är frekventa köpare av Due diligence tjänster. Intervjuerna kompletteras med litteraturstudier inom området.

           Bakgrund: Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad Due diligence. Syftemålet med en Due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig.Syfte: Att kartlägga om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en Due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en Due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt.

Abstract                ?Due diligence - A resource demanding process?Date:                     June 8th 2012Level:                    Master thesis in business economics, 15 ECTSInstitution:           School of Sustainable development of society and technology, Mälardalen UniversityAuthors:                Erdinc Kirik                                  Pär Matsson                               11th January 1987                      31th May 1985Title:                      Due diligence - A resource demanding processTutor:                     Staffan BoströmKeywords:             Due diligence, the acquisition process, acquisitions, business valuationResearchquestions:              What are the main factors that Bank X, Nordea and Almi is focused on an examination of a Due diligence for an acquisition, focusing on private limited companies?Does the approach between the various banks and Almi differ?Purpose:                The purpose of this paper is to create a checklist for private limited companies to use in the context of application for fundingMethod:                 The study was based on a qualitative study, based on primary data in terms of interviews in the subject of Due diligence. Secondary data used in the study consisted of relevant literature and scientific articles.Conclusion:            The study showed that the respondents in general focuses on the same areas within Due diligence. The most important point which the respondents agreed on was profitability and repayment capacity. In overall, all elements in a Due diligence process that has an impact on profitability is important to examine.

           Bakgrund: Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad Due diligence. Syftemålet med en Due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig.Syfte: Att kartlägga om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en Due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en Due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt.

Bakgrund: I dagens näringsliv där nationella och internationella företagsförvärv tillhörvardagen har Due diligence-analysens relevans ökat tillsammans med antaletundersökningsmoment. Företagens ansvar vad gäller samhällsansvar och korruptionsfrågordebatteras ständigt i samhälle och media vilket bidragit till att CSR-Due diligence och thirdparty-Due diligence uppkommit som nya granskningsmoment vid företagsförvärv. Utöverdessa har M&A-försäkringar uppstått som en reaktion på förvärvens allt komplexareriskanalyser och garantiklausuler.Syfte och forskningsfrågor: Syftet med studien är att beskriva hur Due diligence-trendersprids och undersöka i vilken utsträckning trenderna CSR- och third party-Due diligence samtM&A-försäkringar praktiseras av svenska förvärvsaktörer. För att uppnå syftet kommerföljande forskningsfrågor att undersökas och besvaras: Vilken genomslagskraft har deidentifierade trenderna uppnått enligt aktörer på den svenska förvärvsmarknaden? Vilkafaktorer och aktörer är mest bidragande till spridning av nya Due diligence-trender?Avgränsningar: Uppsatsen undersöker den svenska förvärvsmarknaden med fokus påspridning och användning av tre utvalda Due diligence-trender.

Due diligence is today an important part of the transaction process through sales of properties and isan important process for both sellers and buyers. The process intends to review an asset before atransaction to minimize the risks associated with the acquisition by detecting weaknesses and verifythe asset's characteristics. The use of Due diligence has become increasingly common over the pasttwenty years in the Swedish real estate market and there is no indication that this trend will decreasebut rather increase. Although there is widespread use of the process both in acquisitions ofcorporations and properties, both in Sweden and in the rest of the world, it is costly for thepurchasers and the concept is far from fully developed.This thesis aims to clarify what the real estate market thinks about the potential development of theprocess itself and the role of the actors. The main question is what opportunities exist to develop theconcept of Due diligence in real estate transactions.

SammanfattningFöretagsförvärv är en vanlig företeelse i dagens näringsliv. Förvärven sker av olika anledningar, exempelvis en önskan om att utöka ett företags marknadsandelar, skapa synergieffekter, utöka ett företags produktportfölj, med mera. Inför ett företagsförvärv, genomförs ofta en omsorgsfull analys av det företag som skall förvärvas, för att köparen skall få tillräcklig förtrogenhet och kännedom om företaget. Det är denna analys som kallas för Due diligence analysen. Förutom att en Due diligence medför en ökad förtrogenhet och kännedom orsakar även en Due diligence mindre fördelaktiga sakförhållanden, såsom ökade kostnader och en fördröjning av förvärvet.

Ett offentligt uppköpserbjudande definieras i 1 kap. 2 § 1p. Lag (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA) så som ett offentligt erbjudande till innehavare av aktier som har getts ut av ett svenskt eller utländskt aktiebolag att överlåta samtliga eller en del av dessa aktier. Innan ett offentligt uppköpserbjudande lämnas vill den potentiella budgivaren som regel genomföra en Due diligence-undersökning på målbolaget. Syftet med denna uppsats är att söka fastslå (1) om det föreligger en skyldighet för målbolaget att medge en Due diligence-undersökning, (2) under vilka omständigheter denna eventuella skyldighet föreligger samt (3) vilka sanktioner som står till buds för aktieägarna då en eventuell skyldighet inte efterföljs.

År 2000 skrev Christina Petterson och Robert Sevenius en mycket informativ och intressant artikel om Due diligence. Detta tidsdokument beskrev hur processen, Due diligence, genomfördes och tittade även på trender som präglade utvecklingen. Sex år senare har vi genom kvalitativa interjuver försökt bilda oss en uppfattning om hur pass mycket Due diligence har utvecklats sedan artikeln skrevs. Det vi har tittat närmare på är de påståenden som artikeln gjorde om Due diligence, som det såg ut då. Vi har även försökt besvara vår huvudfråga som behandlar huruvida processen har blivit allt mer standardiserad eller ej.

Under 2010 var nästan var tredje VC investering i Sverige riktat till Life Sciences.Life Sciences är en bransch som täcker områdena bioteknik, medicinteknik, medicin och sjukvård. Branschen kännetecknas av att företagen arbetar mycket utifrån framtida förväntningar och ej framställda produkter. Därför är det viktigt för VC företagen som agerar inom Life Sciences att kunna identifiera den potential och de problem som kommer med en investering. För att bekräfta potentialen och problemen genomförs en Due diligence. Due diligence är till för att finna styrkor och svagheter.

Den grundlagsstadgade näringsfriheten är av stor betydelse för Sveriges välstånd. Den får därför endast inskränkas av i huvudsak lagstiftning som skyddar angelägna allmänna intressen. Antitrustregleringen, som är en stor del av konkurrensrätten, utgör en sådan lagstiftning som motiveras bland annat med hänsyn till att den fyller en funktion i enlighet med allmänintresset, nämligen att bevara och främja konkurrensen. Regleringen får dock inte alltid konkurrensfrämjande resultat, då följderna av regleringen kan bli att företag på grund av alltför omfattande påföljder efter en överträdelse inte själva kan styra sin verksamhet i enlighet med näringsfriheten. Särskilt omfattande torde konsekvenserna vara för de mindre ekonomiskt bemedlade företagen.Analysen av konsekvenserna i nedanstående framställning är teoretisk, vilket innebär att det är omöjligt att göra en intresseavvägning då omfattningen av de praktikska konsekvenserna inte är utredd.

Transfers of joint stock companies can be executed in several ways - for example by transferring individual shares or by transferring all shares or by selling the company's assets and liabilities. It is not fully clear which rules should apply to transfers of joint stock companies. Some legal experts claim that the Sales Act (Köplagen) is applicable, while others claim that the rules for promissory notes (Skuldebrevslagen) should apply. This distinction is of great significance regarding the extent of the vendor's liability. According to Skuldebrevslagen the vendor's liability is rather limited, while Köplagen enjoins the vendor a more extensive liability.A transfer of a joint stock company brings about great economical risks, both for the vendor and for the purchaser.

Ett offentligt uppköpserbjudande definieras i 1 kap. 2 § 1p. Lag (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden (LUA) så som ett offentligt erbjudande till innehavare av aktier som har getts ut av ett svenskt eller utländskt aktiebolag att överlåta samtliga eller en del av dessa aktier. Innan ett offentligt uppköpserbjudande lämnas vill den potentiella budgivaren som regel genomföra en Due diligence-undersökning på målbolaget. Syftet med denna uppsats är att söka fastslå (1) om det föreligger en skyldighet för målbolaget att medge en Due diligence-undersökning, (2) under vilka omständigheter denna eventuella skyldighet föreligger samt (3) vilka sanktioner som står till buds för aktieägarna då en eventuell skyldighet inte efterföljs.

SammanfattningAv störst vikt vid en företagsförvärvsprocess är huruvida säljaren och köparen reglerar sina ansvarsområden och bestämmer gränser för riskövergången i köpeavtalet. Ur rättsäkerhetssynpunkt är det essentiellt att kunna förutsäga och identifiera riskerna redan vid avtalsslutet. Det ligger ofta i parternas intresse att så långt som möjligt reglera förutsättningarna redan vid ingående och utformning av ett köpeavtal.Syftet med denna uppsats är att undersöka samspelet och följden av att säljaren inför garantiutfästelser i ett köpeavtal kontra resultatet av att köparen faktiskt genomför en Due diligence-undersökning innan ett köpeavtal kommer till stånd. Detta genomförs med utgångspunkt i diskussionen kring riskfördelning mellan avtalsparterna, köplagens regler om säljarens upplysningsplikt, köparens undersökningsplikt och den allmänna lojalitetsplikten som åligger avtalsparter.Utgångspunkten vid formuleringen av avtal mellan parterna anses vara det köprättsliga felbegreppet med dess utgångspunkt i köparens befogade förväntningar på det överlåtna objektet. En genomförd Due diligence och införande av garantier i köpeavtal kan innebära att riskövergången regleras och de befogade förväntningarna preciseras vilket leder till förutsägbarhet och säkerhet för parterna att kunna förutse eventuella framtida risker.

Syftet med uppsatsen a?r att skapa fo?rsta?else fo?r om och hur humankapital pa?verkar va?rderingen av kunskapsfo?retag vid fo?retagsfo?rva?rv. Vidare vill vi underso?ka vilka faktorer som styr humankapitalets va?rde.Va?r teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsfo?retag, fo?rva?rv och va?rdering. Vi tittar a?ven na?rmare pa? Due diligence och Human Resource Due diligence som a?r tva? typer av fo?retagsbesiktningar.